Håkan Hellström — Hoppas att det ska gå bra för de yngre också

Слушать Håkan Hellström — Hoppas att det ska gå bra för de yngre också

Текст Håkan Hellström — Hoppas att det ska gå bra för de yngre också

Vi hade skoj, men vi hade ett jädra sketjobb
Vad vi vill göra här, det är att bygga den goda staden
Jag skulle kanske vilja säga om bockkranen där borta att det är ju ett sånt här
exempel på en signal, ett märke, som minner om den gamla tiden och som vi

tycker ska va kvar här
Men du kan ju själv tänka dig, ja jag åkte från Kallebäck klockan sex på
morgonen och jag cyklade ner här till Lusasken, Allégatan, och var där halv sju
till utropet. Finns inget arbete, fick stanna kvar; klockan nio,

fanns inget arbete, fick stanna kvar till klockan halv tolv, fanns inget
arbete, fick stanna kvar till halv fem, eventuellt å få sig lite övertid,
fanns inget då heller. Cyklar hem till Kallebäck igen klockan fem utan att ha
tjänat 5 öre, utan förlorat 30 öre för jag hade druckit kaffe; man måste ju ha

en macka och lite kaffe
För det var ju ett missnöje över hele hamnen va. För det är, alltså det gick
och jäste hele tiden så det behövdes bara en liten jävla tändsticka vettu så
brann hele hamnen

Det blir förmodligen ett varvsmuseum — ovanpå den här kranen så bygger man
kontor, konferencelokaler, kanske nån restaurang, utsiktsplattform;
man åker i moderna hissar upp och ner…
Tittar du på hur city ser ut så är det nå slags halv… halvt äppel

Moderna hissar upp och ner
Moderna hissar upp och ner
Moderna hissar upp och ner
— Det var ju så att vi hade en stuveriarbetare som vi kallade för Lammkotletten

— Ja, han hade ju emaljöga, Kotletten va
— Så kalvade en länga över Lammkotletten och han…
— Lammkotletten kom under
— Han låg ju där skadad, alla rusa’ till

— Och där kom styrman och besättningen och hele, dom trodde det var ett sånt
där jävla brandlarm eller nånting, vettu
— Ambulansmännen kom och titta till han där och naturligtvis hade dom ju oturen,
dom sku’ kolla ju då i ena ögat där och råka öppna emaljögat

— «Han är död»säg de. Så vakna’ han då, och så säg…
— «Nej!»skrek Lammkotletten, «Jag lever! De’e ingen fara!»